tisdag 3 november 2015
Allt i mig skriker nej
Planerar för min comeback. Mår så otroligt dåligt i min kropp. Det är så fläskigt och äckligt överallt. Säger att varje hets ska vara min sista, men det blir alltid en till och ytterligare en. De två senaste veckorna har varit s v a r t a. Min frizon är ju jobbet men inte ens där har jag mått bra, trots att jag är omgiven av människor jag tycker väldigt mycket om. Visst finns det ljusglimtar, någon drar ett dåligt skämt och man skrattar till; men den där ärliga lyckan brinner inte i mig. Igår gick jag runt bland hyllorna på jobbet och tänkte mörka tankar om mig själv, varför finns jag, vad gör jag för nytta, om jag ändå inte vill leva varför tar jag mig hit? Varför låtsas jag vara någon jag inte är, varför släpper jag inte bara fasaden till golvet och låter alla se vem jag egentligen är, hur ful och äcklig jag är... Vem är jag... Var så nära på att börja gråta och bryta ihop, men istället ler jag mot kunderna och hatar mig själv.
Jag mår inte bra alls. Ångesten är skyhög inför morgondagens samtalsterapi (har inte gått på över en månad pga jobb) och har även blodprovstagning och vägning efteråt, men vikten är helt åt helvete och jag tänker inte under några omständigheter blotta mitt fett inför någon imorgon. I morse vägde jag 46,9 kg och de senaste dagarna har legat mellan 47 och 48. Jag har hetsat hela tre gånger under förmiddagen och då var första hetsen runt kl 10... Jag vill bryta relationen jag har med mat, den är så förbannat destruktiv... Så nu har jag bestämt mig för att chocka kroppen lite. Fasta varannan dag, äta varannan dag. Mina ätardagar får bara bestå av yoghurt och om något annat intas måste det kompenseras. Om jag inte väger 44 kg innan november är över vet jag inte vad jag gör.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar