Septemberfetto

Vet inte varför jag var så jävla dum i huvudet som ställde mig på vågen i tisdags kväll. Jag hade stått i säkert tio minuter framför spegeln och granskat min uppsvällda kropp; magen som ser ut som en kompakt fyrkantig dallrande box (mitt midjemått låg på 70 som normalt är 58...) och mina lår var på riktigt dubbelt så feta. Jag VET att det var vätska, men ändå... Ögonen tårades och jag ville bara slita sönder min kropp. Så jag ställde mig på vågen för att se förödelsen i vitögat.

DEN ångesten.
Skojar inte. Panikångest, dödsångest, hoppa-framför-tåg-ångest.

52,5 kg.

I lördags morse innan sjukhusvistelsen låg min vikt på 45,9 kg. ETT dygn på sjukhus och jag går upp 6,5 kg. Alltså... Jag. Kan. Inte. Beskriva...

Igår grät jag, skrek på mamma, ringde till avdelningen jag låg inlagd på (ville att de skulle lugna mig och säga att det var normalt, de sa att jag skulle ringa vårdcentralen och få vätskedrivande, mamma ringde vårdcentralen åt mig FICK INGET JÄVLA VÄTSKEDRIVANDE pga min historia med lågt kaliumvärde.... Så tog saken i egna händer och beställde vätskedrivande på nätet som kom idag... FUCK this shit, no one's gonna stop me)

Vägde i alla fall 49,7 imorse efter en dag med bara 3 dl yoghurt och 7 vindruvor igår. Och sprang och kissade ca 30 gånger under hela dygnet. Men jag vet att det är massa vätska kvar. Jag SER den under huden på mig och den får inte stanna där. Aldrig i livet. Testade mina små vätskedrivande piller förut, vet inte hur lång tid de verkar efter och hur länge effekten sitter i, har bara kissat en gång och kom väl inte särskilt jättejättemycket. Men ska ta två till snart. Man får ta 6 om dagen. Tänker ta 4 idag, 3 imorgon, 2 på lördag och sedan får vi se hur vikten ser ut. Vill inte förstöra njurarna, men klarar fan inte av 6 kg överflödig vätska (well 3 nu) i kroppen. Det skvalpar om mig när jag går och jag får knappt på mig mina kläder.

ÄCKEL.
Hatar denna vidriga kropp. Om denna jävla blindtarm aldrig hade hänt mig... Kan ju inte spy heller pga operationssårens benägenhet att spricka så allt jag stoppar i mig får snällt stanna där och lagras som fett och celluliter och bilringar. Tack liksom. TACK JÄVLA KROPPJÄVEL FÖR DETTA.

#weRnotfriendsanymore